Sisko

Jag gör faktiskt en summering av de senaste två veckorna!

På midsommarafton sprang Sisko LÖS på hövallen hos Anna och busade med gårdens ena schäfer OCH SISKO SÖKTE SIG TILL MIG!!! Jag var så glad i den stunden att jag visste inte vad jag skulle göra, annat än att tokberömma henne! Min nonchalanta husky brydde sig inte om att försvinna efter rådjursspåren eller att totalt strunta i mig, utan hon sprang några stoooora fina volter och snirkelspår och ALLTID avslutade rundan hos mig!

Sen har Sisko släppt rejält med husse och varit ute med honom och t o m bajsat UTAN PROBLEM! Hon har varit framåt och glad och han har inte behövt dra henne ut!
OCH - i torsdags följde Sisko med husse ut TROTS ATT JAG VAR HEMMA!!!

Jag blir så glad! Gråtfärdigt GLAD!

Min älskade, nonchalanta, "alldeles för gamla" och "inte träningsbara" husky visar tydligt att hon efter 9 år faktiskt är jätteduktig och att jag gjort nånting rätt i a f!

Och jag fick faktiskt kvitto på att min älskade Sisko är skitduktig senast igår.
Jag släppte henne lös på ridbanan så att hon okopplad kunde busa med samma schäfer som på midsommarafton. Hon busade, sa nej, sökte trygghet och stöd hos mig, sprang lite, såg en katt springa iväg OCH KOM TILLBAKA TILL MIG efter lite uppmuntran! Flera gånger dessutom!

Jag är så äckligt glad just nu!


Och jo! Det funkar FINFINT med katterna!
Största problemet är kattmaten, för Sisko har blivit riktigt vig helt plötsligt... Vi har kattmaten i köket, där Sisko inte ska vara, vilket hon vet om. Vi har ställt stolar m m i vägen, men nog fasiken kommer man igenom/under dem, så länge katterna har mat! *gaaargh*
Men så länge Sisko får mat på sina tider och så länge vi stänger in till köket och håller öppet till hallen när jag inte är hemma, så funkar det. De senaste rövarresorna har uppkommit när vi varit hemma och inte varit tillräckligt uppmärksamma på att den egna maten "inte räckt till" enligt damen själv...



Som ett avslut på inhoppet i Siskos blogg kommer några bilder från igår. Sisko spanar in hästarna!